Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Det är den högsta nivån på nästan 15 år.
Samtidigt aviseras att minst ytterligare en räntehöjning är att vänta i år.
Troligen många väldigt nära smärtgränsen, om inte över redan.
Banker ger ut lån till privatpersoner och företag. När en bank lånar ut pengar till dig måste de i sin tur låna de pengarna från riksbanken. Styrräntan reglerar storleken på bankernas ränta gentemot riksbanken.
Så när du tar ett lån på en bank kommer storleken på din ränta gentemot banken vara (det banken behöver betala till riksbanken) + (marginalen till banken). Så alltså, när riksbanken höjer styrräntan höjs räntan för alla lån folk har tagit från banker.
Enligt den gamla teorin ska en höjning av styrräntan sänka inflationen genom att göra alla fattigare, och därför sänka efterfrågan på saker i ekonomin, typ.
Följdfråga: är bankens lån gentemot Riksbanken alltid bunden till min egen bindningstid? Tänker att banker borde tycka om förutsägbarhet och att det därför vore konstigt att ha ett rullande kontra bundet lån mot Riksbanken?
Det skapas inte ett unikt lån på riksbanken när du tar ett lån från din privata bank. De privata bankernas skulder gentemot riksbanken och andra privata banker sköts “ihopslaget”.
De privata bankerna betalar alltid den aktuella utlåningsräntan till riksbanken, oavsett hur du har låst ditt lån till din privata bank.
Tack så mycket för förklarade. Och har jag förståt korekt att om du har ett lån från banken med lått säga 1% ränta så kan banken höja räntan till 2% om styrräntan höjs? Eller är det bara nya lån som får den högre räntan?
Bra förenkling och gillar att du inledde ditt svar med att det är något felaktigt. Räntemarknaderna måste vara bland de minst förstådda fenomenen som samtidigt har en såpass stor påverkan på folks vardagsliv. Otroligt komplexa, staplade och sammanvävda system som finansierar i stort sett allt i världen.
Ja, hela den här världen är så jävla svår få grepp om. Även om man som lekman verkligen bestämmer sig för att spendera tid för att förstå systemen på riktigt blir man konstant saboterad av att förklaringar av många koncept man hittar helt enkelt inte stämmer, dels på grund av att informationen måste förenklas till graden att den inte stämmer längre för att bli begriplig, och dels för att det faktiskt är så bisarrt komplext så att många experter inte helt förstår hur det fungerar heller.
Jag märker det ju själv när jag knappt kan beskriva den lilla del av systemet som jag faktiskt har någorlunda koll på utan att göra det felaktigt av bara farten.
Förenklat och något felaktigt, men översiktligt:
Banker ger ut lån till privatpersoner och företag. När en bank lånar ut pengar till dig måste de i sin tur låna de pengarna från riksbanken. Styrräntan reglerar storleken på bankernas ränta gentemot riksbanken. Så när du tar ett lån på en bank kommer storleken på din ränta gentemot banken vara (det banken behöver betala till riksbanken) + (marginalen till banken). Så alltså, när riksbanken höjer styrräntan höjs räntan för alla lån folk har tagit från banker.
Enligt den gamla teorin ska en höjning av styrräntan sänka inflationen genom att göra alla fattigare, och därför sänka efterfrågan på saker i ekonomin, typ.
Följdfråga: är bankens lån gentemot Riksbanken alltid bunden till min egen bindningstid? Tänker att banker borde tycka om förutsägbarhet och att det därför vore konstigt att ha ett rullande kontra bundet lån mot Riksbanken?
Det skapas inte ett unikt lån på riksbanken när du tar ett lån från din privata bank. De privata bankernas skulder gentemot riksbanken och andra privata banker sköts “ihopslaget”. De privata bankerna betalar alltid den aktuella utlåningsräntan till riksbanken, oavsett hur du har låst ditt lån till din privata bank.
Tack så mycket för förklarade. Och har jag förståt korekt att om du har ett lån från banken med lått säga 1% ränta så kan banken höja räntan till 2% om styrräntan höjs? Eller är det bara nya lån som får den högre räntan?
Bra förenkling och gillar att du inledde ditt svar med att det är något felaktigt. Räntemarknaderna måste vara bland de minst förstådda fenomenen som samtidigt har en såpass stor påverkan på folks vardagsliv. Otroligt komplexa, staplade och sammanvävda system som finansierar i stort sett allt i världen.
Ja, hela den här världen är så jävla svår få grepp om. Även om man som lekman verkligen bestämmer sig för att spendera tid för att förstå systemen på riktigt blir man konstant saboterad av att förklaringar av många koncept man hittar helt enkelt inte stämmer, dels på grund av att informationen måste förenklas till graden att den inte stämmer längre för att bli begriplig, och dels för att det faktiskt är så bisarrt komplext så att många experter inte helt förstår hur det fungerar heller.
Jag märker det ju själv när jag knappt kan beskriva den lilla del av systemet som jag faktiskt har någorlunda koll på utan att göra det felaktigt av bara farten.